Igår ringde det på mannens telefon. Vad gör ni? Är ni vakna? Är ni hemma? Självklart sa vi. En timme senare dök de upp. Mannens bror och brorsdotter. 

Det är alldeles för sällan som vi ses pga det långa avståndet, ca 134 mil skiljer oss åt. Roligt när vi äntligen kan ses. 

Bäddsoffan bäddades upp och i gästrummet var det redan bäddat. 

Satt ute på altanen och pratade länge innan läggdags. 

Även idag fick vi tid till att prata och umgås.

Medan jag fixade lunch och mannen dukade så gick mannens bror och brorsdotter ut och körde några kärror med grus. Plötsligt var det klart och bra blev det.  

Bra blev även renskavsgrytan som jag bjöd på till lunch innan de åkte vidare. 

Framåt eftermiddagen fick jag vara lite chaufför åt min syster då deras bil behövde hämtas från verkstaden. 

Lite senare tog jag mig ut på min dagliga promenad. Det börjar gå allt lättare nu när jag har hållit fast vid mina promenader.