Idag avslutades ett kapitel i mitt liv och på måndag påbörjas ett nytt. Efter 10,5 år på mitt nuvarande jobb så lämnar jag nu skutan för nya utmaningar på lite närmre håll. 

Det har varit många känslor idag och jag har vid ett par tillfällen varit nära att ta till tårarna. Det har blivit många kramar, lyckönskningar och överraskningar. 

Fem tjejer hade på helt eget initiativ skramlat till en blomma och skrivit ett supersnällt och omtänksamt kort till mig. På kortet står det: "Tack för den här tiden i 4-6! Du har varit en jättebra lärare! Vi kommer att sakna dig! Ha det så bra!" Det värmde verkligen i hjärteroten. 

För några dagar sedan så fick jag ett annat fint kort med present av en elev och hans familj. På kortet står det "Hjärtligt Tack! för alla år som du har funnits för våra barn. Vi tycker att du har gjort ett kanonjobb! Vi önskar dig nu Lycka till med dina nya utmaningar." Även det värmde såklart. 

I övrigt så har jag fått höra kommentarer som:

"Du får inte sluta!"

"Jag kommer att sakna dig."

"Kommer du aldrig mer tillbaka? Men om du inte trivs på nya skolan så måste väl vi vara ditt förstaval!?"

"Jag måste få krama dig."

"Lycka till på nya skolan."

Jag har även fått kramar och lyckönskningar från kollegor och rektorer. Några utav dem har sagt att de inte vill att jag ska sluta, rektorerna har sagt att de mer än gärna vill att jag kommer tillbaka igen. Känns härligt att höra att man är omtyckt och att de visar uppskattning över mitt arbete. 

Det kändes väldigt märkligt när jag stängde dörren till arbetsrummet efter att ha packat ner mina sista saker och lastat in dem i bilen. För att inte tala om hur märkligt det kändes att lämna in jobbdatorn och nycklarna. Det kändes så definitivt, även om jag till en början bara är tjänstledig och jag vet att dörren står öppen om jag ångrar mig.

Som tur är så är det inte helt och hållet en massa avsked, inte än... Om en vecka så kommer mitt arbetslag hem till mig för lite trevligheter vilket jag ser fram emot. Dessutom så finns det ju några kollegor som jag vet att jag kommer att hålla kontakten med och träffa även om vi inte jobbar på samma ställe längre. Har fått en och annan vän för livet bland mina kollegor vilket känns värdefullt.